Göra vin på egna druvor recept

Vägen mot en färdigt alkoholhaltig är ett fascinerande process där druvans attribut, omgivningen samt vinmakarens handlag agerar in. Följ tillsammans oss på druvans utflykt från vinranka mot glas.

Druvans sort påverkar vinet

Olika druvsorter ger olika färg, smakupplevelse samt struktur på vinet.

Druvor besitter också varierande behov när detta kommer mot väderlek, terroir samt jordsammansättning. Vinbondens omröstning för att kultivera enstaka viss druva beror därför ej bara på den vinstil likt önskas, utan också på växtplatsens förutsättningar.

Druvans anatomi

Att just druvor används för för att göra alkoholhaltig beror på för att dem besitter den perfekta balansen mellan sötningsmedel, syra, vätska samt aromer.

inom druvans skal finns färgämnen, smakämnen samt tanniner. Även inom stjälkarna samt kärnorna finns tanniner, samt kärnorna innehåller dessutom bitteroljor. Pulpan, alltså fruktköttet, består från en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, sötningsmedel samt syra. Hur många aromer, färgämnen samt tanniner likt utvinns ur druvorna påverkas både från vinmakarens sysselsättning samt dem omgivande villkoren  – detta såsom brukar kallas terroir (länka?).

detta innefattar bland annat jordmån (länka?) samt klimat.

Druvans färg samt vinet

De allra flesta druvor, förutom några få undantag, besitter ljust fruktkött. eftersom färgämnena sitter inom skalet så görs rött alkoholhaltig samt rosévin på blå druvor. dock man förmå även göra vitt alkoholhaltig på blå druvor, angående man avlägsnar skalen före jäsning.

På gröna druvor görs oftast vitt alkoholhaltig, dock ifall skalen får lakas ur förmå man göra orangevin.

Grunderna mot hur alkoholhaltig görs

• Druvorna skördas, för grabb alternativt maskinellt, samt transporteras mot vineriet.

• Efter skörd tas stjälkarna försvunnen samt druvorna sorteras. inom vissa fall får stjälkarna artikel kvar för för att ge lite extra tanniner.

• Druvorna krossas alternativt pressas samt musten överförs mot en jäskar.

  Pressningen från druvor, liksom avlägsnar skalen, sker nära olika tidpunkter beroende på vilket alkoholhaltig man gör.

• Jäsningen från vinet sker genom för att jäst, antingen naturligt förekommande på druvans skal alternativt tillsatt, äter upp sockret inom musten. Sockret omvandlas mot alkohol, värme samt koldioxid.

• När jäsningen avslutats kunna vinet lagras på olika kärl ett tidsperiod, för för att sedan buteljeras.

Hur man gör rött vin

Den stora skillnaden inom produktion från rött samt vitt alkoholhaltig handlar angående hur man hanterar skalen.

nära rödvinstillverkning önskar man ta artikel på färgämnen, aromer samt tanniner. Skalen får därför artikel kvar inom musten beneath jäsningen efter för att dem blå druvorna krossats. Jäsningen från en rött alkoholhaltig sker nära enstaka temperatur mellan 20-32 grader samt pågår vanligtvis mellan 5-15 dagar. Tiden för urlakningen varierar beroende på druvsort samt vilket alkoholhaltig vilket görs.

Koldioxiden liksom bildas nära jäsningen skapar bubblor vilket tar tillsammans med sig skal mot ytan samt bildar en lock. Detta behöver tryckas ned (”pigeage” på franska) alternativt pumpas runt inom kärlet (”remontage”) för optimal extrahering, samt för för att undvika bakteriebildning.

Pressning samt malolaktisk jäsning

När vinet äger jäst uppenbart separeras detta från skalmassan.

Den vätska vilket rinner ut spontant kallas självavrunnet alkoholhaltig. Övriga skalrester förmå sedan pressas ytterligare. Pressvinet, liksom är mörkt samt strävt, är kapabel sedan blandas inom vinet i enlighet med önskemål. Efter alkoholjäsningen går inom regel samtliga röda viner också genom malolaktisk jäsning. detta innebär för att äppelsyra omvandlas mot mjölksyra vilket ger enstaka rundare karaktär.

Den malolaktiska jäsningen är kapabel sätta igång spontant dock ofta påskyndas den genom tillskott från bakteriekultur samt höjning från temperaturen. 

Lagring, klarhet samt filtrering från rött vin

Vinet lagras därefter på ståltank, ekfat, alternativt andra kärl. Ståltankar är neutrala medan ekfat inverkar på vinets karaktär.

Större tallrik ger mindre påverkan samt fatets träslag samt rostning agerar också roll. beneath lagringen evaporerar vinet samt måste toppas upp tillsammans nytt alkoholhaltig. inom vissa fall flyttas vinet också mellan olika tallrik. Vinet är kapabel också klarnas samt filtreras för för att jästrester ej bör börja efterjäsa. Röda viner bör dock ej klarnas alternativt filtreras alltför många eftersom man önskar behålla smakämnen samt färg.

Vinerna buteljeras samt förvaras inom regel sedan minimalt några månader på kruka innan försäljning.

Kolsyrejäsning från rödvin

En speciell teknik från rödvinstillverkning är så kallad kolsyrejäsning alternativt maceration carbonique på franska. detta innebär för att läka druvklasar får jäsa inom stängda reflektioner tillsammans med koldioxid.

inom den syrefria miljön börjar dem kurera druvorna jäsa inifrån. När ett viss alkoholnivå uppnåtts så spricker druvorna samt släpper ut sin must. Genom för att skalen ej pressas så får man en ljust samt fruktigt alkoholhaltig. Metoden används främst för för att producera beaujoulais noveau, en lätt rött alkoholhaltig tillsammans med låga tanniner såsom säljs redan några månader efter skörden.

Metoden ger speciella samt fruktiga smaker såsom jordgubbe, tuggummi samt skumbanan.

Hur man gör vitt vin

Gröna druvor skördas inom regel tidigare än blå druvor då man önskar behålla enstaka hög syra samt fräschör. Efter skörd pressas druvorna vanligtvis direkt. dock inom vissa fall, såsom för aromatiska vinsorter alternativt orangevin, får skalen existera kvar inom musten ett period för för att färg samt smakupplevelse bör extraheras.

Musten såsom är grumlig förflyttas sedan mot ståltankar där den klarnas från partiklar genom för att dem faller mot botten, alternativt genom centrifugering. Alkoholjäsningen sker sedan spontant alternativt genom tillsatt jäst. Jäsningstemperaturen för vita viner ligger mellan 15-20 °C. nära dem högre temperaturerna bildas mer aromer samt karaktär.

Jäsningen tar vanligtvis mellan 10-30 dagar. 

Lagring, klarhet samt filtrering från vitt vin

De flesta vita viner äger endast förbindelse tillsammans med ståltankar, dock vissa exklusiva vita viner både jäses samt lagras på ekfat. enstaka sektion vita viner genomgår också malolaktisk jäsning likt ger ett krämig karaktär.

Vita viner filtreras samt klarnas vanligtvis. Dels för för att få en kristallklart utseende samt dels för för att säkerställa för att inga jästrester alternativt bakterier finns kvar. Ibland kylstabiliseras vinet innan buteljering. detta innebär för att vinet kyls ner mot -4 °C så för att vinsten (vinsyra blandad tillsammans kalium samt kalcium) fälls ut.

Vinet vilar sedan enstaka tidsperiod på kruka innan detta säljs.

Hur man gör rosévin

Roséviner får sin färg från blå druvors skal. varenda blå druvor kunna användas dock vissa druvor lämpar sig särskilt väl. detta finns olika sätt för att göra roséviner. detta första, direktpressning, fungerar liksom vitvinstillverkning samt innebär för att blå druvor pressas direkt efter skörd.

detta ger ljus färg samt lätta viner. en annat sätt är urlakning, vilket är identisk process vilket nära rödvinstillverkning fast skalen får macerera ett mindre period. Druvorna krossas samt pumpas sedan över inom enstaka jästank där dem får macerera tillsammans musten mellan 2-20 timmar, samt ibland längre. Temperaturen brukar ligga ner mellan 15-20 grader.

Saignée är ytterligare ett teknik för för att göra rosévin. Då gör man en rött alkoholhaltig dock tappar från ett sektion från musten. Den återstående musten blir då mer koncentrerad samt man får både en färgstarkt samt tanninrikt rött alkoholhaltig samt en rosévin på identisk gång. 

Tillsats från sulfiter inom vin

Tillsatser samt hjälpmedel kunna användas nära olika steg inom tillverkningen för för att påverka vinets standard, smakförmåga alternativt utseende.

Detta gäller för såväl vita likt röda samt roséviner. Sulfiter används för för att undvika oxidering samt minska bakterietillväxt. dem förmå exempelvis tillsättas när druvorna transporteras, när musten förflyttas alternativt före buteljering. Naturvinmakare minimerar användningen från sulfiter samt när dem används är detta inom många små mängder noggrann innan buteljering.

Sulfiter tillsätts inom högre mängd inom vita än inom röda viner, eftersom gröna druvor besitter färre naturliga antioxidanter. 

Andra tillsatser samt hjälpämnen inom vin

Vid klarhet från alkoholhaltig används ofta ämnen såsom bentonit, äggvita alternativt gelatin. dem räknas ej liksom tillsatser eftersom många små mängder från ämnena blir kvar inom vinet.

Vita viner klarnas allmänt mer än röda viner. för att tillsätta sötningsmedel för för att göra en alkoholhaltig sötare är ej tillåtet inom EU. Däremot är detta tillåtet för att tillsätta sötningsmedel före alternativt beneath jäsningen tillsammans med syftet för att nå enstaka viss alkoholhalt. detta kallas chaptalisering samt är främst tillåtet inom kallare klimat.

för att beneath vintillverkningen tillsätta druvmust för för att justera alkoholhalten är tillåtet inom många länder. inom vissa varma länder är detta tillåtet för att tillsätta vinsyra för för att få balans, detta kallas acidifiering. Man är kapabel också tillsätta tanniner inom alkoholhaltig för för att göra färgen mer stadig samt sorbinsyra för för att förhindra efterjäsning.

Processen för att tillverka vita viner existerar inom stort sett densamma liksom då man fullfölja röda viner.

Kunskapen existerar minimalt lika äldre liksom detta nioliters vinkrus man funnit inom Iran samt likt daterats mot cirka 5 000 tid före Kristus. Vita viner växer vid samtliga kontinenter. detta existerar inom stort sett bara längst bort norr samt inom alltför torra ökenklimat såsom alkoholhaltig ej växer. Vinstockarnas rötter existerar många intensiv samt kunna leta sig tiotals meter ner inom dem maximalt karga mark på grund av för att hitta vätska samt näring.

Vitt alkoholhaltig fullfölja man från gröna druvor.

detta finns mängder tillsammans med gröna druvor. vid olika håll inom världen äger skiftande förutsättningar gjort för att olika sorter utvecklats. Dessutom äger konsten för att ympa, klona samt överkorsa druvor länge varit känd. Vita viner besitter ett många massiv räckvidd, ifrån söta mot knastertorra, ifrån fylliga, syrliga, fruktiga, mot bitande samt mineralrika.

Druvor till vitt vin

I kommersiellt avsikt används en drygt hundratal gröna vitvindsdruvor.

Den överlägset vanligaste existerar druvsort liksom existerar ett egensinnig druva. Den existerar tämligen smaklös dock besitter ett enastående förmåga för att skifta karaktär beroende vid fanns den växer. Därför existerar druvsort flera vinodlares favoritdruva. Den existerar lättodlad, tacksam, samt får många smakförmåga från vingårdens personlig terroir. andra vanliga vitvinsdruvor existerar sauvignon blanc, chenin blanc, riesling samt pinot gris.

Skörd samt sortering

Gröna druvor skördas inom regel tidigare än azurblå druvor, inom synnerhet angående man eftersträvar viner tillsammans med upphöjd syra.

Tidpunkten till skörden varierar ifrån sort mot sort samt ställe mot ställe. Gröna druvor existerar oftare mer lättodlade samt äger enstaka större mognadstopp då dem är kapabel skördas. dem existerar även inom mindre känsliga på grund av stora skördeuttag, vilket påverkar azurblå druvor negativt. Gröna druvor lämpar sig på grund av stora affärsmässig odlingar. eftersom dem existerar mindre känsliga är kapabel dem skördas maskinellt inom större utsträckning samt processen inom vinerierna förenklas.

Skalen existerar skillnaden

En druvas fruktkött existerar ganska färglöst.

All färg sitter inom skalen. Man kunna utföra vitt alkoholhaltig vid azurblå druvor, även angående detta existerar ovanligt. Allt handlar angående för att ej låta skalen jäsa tillsammans med musten. detta röda färgämnet Antocyanin existerar lösligt inom alkohol därför ifall vinet får jäsa tillsammans tillsammans med sina skal fälls färgämnet ut inom musten samt utför vinet rött.

Vita viner pressas därför före jäsningen samt skalmassan avskiljs. detta utför processen enklare eftersom vinmakarna slipper hantera den tunga blöta skalmassan beneath jäsningen.

Pressning

I äldre tider fottrampades vinerna till för att pressa fram musten. Den metoden tillhör numera maximalt events inom vingårdsturismen. inom dygn används ej heller pressar inom berg alternativt virke såsom förr.

Processen existerar sedan länge elektrifierad även angående detta förekommer manuell pressning. Druvor är kapabel även pressas från sin egentyngd. Sådan sålunda kallad frirunnen must anses äga den allra högsta kvaliteten. Ju tuffare man pressar druvor, kärnor, stjälkar tillsammans med mera desto mer påverkas kvaliteten vid vinet. Hur hårt man pressar samt hur många stjälkar man tar tillsammans beror vid den vintyp man eftersträvar.

Ju mer stjälkar samt kärnor man desto mer bittra smakämnen inom vinet. Efter pressningen förmå must samt skal kylas ner till för att erhålla vila tillsammans beneath enstaka mindre period. Skalkontakten okänt ur smakämnen samt ger en fruktigare samt fylligare alkoholhaltig. Före jäsningen behöver musten klarnas. detta kunna ske vid olika vis; filtrering, centrifugering alternativt helt enkelt genom för att låta partiklar sjunka mot botten.

Jäsningen

Efter pressning, eventuell skalkontakt samt klarhet pumpas vinet försiktigt ovan mot jäskaren.

idag skiljs skalmassan ifrån musten samt jästen tillsätts. Valet från fermenterad varierar samt existerar viktig till utvecklingen från smak- samt aromämnen. Vita viner jäser man vanligtvis nära lägre temperaturer än röda viner (från rumstemperatur ner mot tio grader). Kalljäsning bevarar aromer samt förhindrar kemisk reaktion med syre. Högre jästemperaturer ger viner tillsammans med mer karaktär.

Jäsningen sker inom temperaturkontrollerade ståltankar alternativt inom ekfat samt pågår mot dess jästcellerna omvandlat allt sötningsmedel mot alkohol. Ekfatsjäsning äger flera fördelar, anses ge mer smakrika viner, dock existerar även ett dyrare samt ett mer omständlig process. Själva jäsningen tar inom regel ifrån 10 dagar upp mot ett tidsperiod. Vissa viner genomgår även enstaka malolaktisk jäsning då den hårdare äppelsyran omvandlas mot den smöriga samt mjukare mjölksyran.

detta sker genom för att man tillsätter ett bakteriekultur samt ökar temperaturen. Ibland eftersträvar man strama viner tillsammans upphöjd syra, då avstår man helt ifrån den malolaktiska jäsningen. Oavsett ifall vinet fermenterad vid ek alternativt stål måste detta sedan vila till för att bli harmoniskt samt lugna ner sig. Enklare viner brukar lagras en par månader vid ståltank medan mer exklusiva viner får ligga ner kvar vid sina ekfat betydligt längre än så.

Klarning

Innan vinet buteljeras måste detta existera kristallklart.

Därför genomgår detta ofta, dock ej ständigt filtrering samt klarhet. Slöjor samt grumligheter inom en vitt alkoholhaltig existerar inget vilket påverkar smaken, dock detta existerar oönskat. Man tillsätter därför klarningsmedel liksom fångar upp dem äggviteämnen likt bildar slöjorna samt drar ned dem mot botten från behållaren. Klarningsmedel förmå artikel animaliska, exempelvis gelatin, såsom görs från slakteriavfall alternativt husbloss såsom utvinns ur störfiskars simblåsor.

Just husbloss existerar vanligt nära tillverkningen från vita viner. Efter klarningen finns mikroskopiska mängder klarningsmedel kvar inom vinet, vilket existerar viktigt för att uppleva mot ifall man föredrar strikt vegansk kost. Före buteljering kyls vinet ner. detta utför man på grund av för att motarbeta bildningen från vinsten, vilket existerar små kalciumpartiklar. Därefter måste vinet även genomgå pastörisering på grund av för att förhindra för att dem många små mängderna celler för jäsning bör vakna mot liv.

Pastöriseringen sker vanligen genom för att temperaturen höjs inom olika processer.

Lagring från vitt vin

Efter buteljering får vinet vila vid glas. Vissa vintyper ordinerar viss tids flasklagring innan detta får märkas samt säljas i enlighet med respektive lands regelverk. flera vita viner existerar färdiga för att drickas då dem säljs, dock tumregeln existerar för att ju exklusivare en alkoholhaltig existerar desto mer vinner detta vid lagring ifrån några månader upp mot flera år.