Vad är receptorer i cellen

Forskningsprojekt en nyupptäckt protein, SNX9, äger ett betydande roll för detta livsavgörande upptar plats från ämnen genom kroppens cellytor.

Levande celler besitter en ständigt behov från för att ta upp ämnen via ytan för för att behärska fungera normalt. Genom denna process, likt kallas endocytos , tar cellen tillsammans hjälp från särskilda receptorer upp näringsämnen m.m.

inom projektet studera oss den molekylära mekanismen för endocytosen, bl.a. genom för att leta efter hittills okända proteiner såsom deltar inom processen. oss besitter funnit en protein, sorting nexin 9 (SNX9), såsom agerar enstaka nödvändig roll för regleringen från endocytosen. Felaktigheter inom endocytossystemet leder mot avvikelser inom cellens beteende, vilket t.ex. är konstaterat inom samband tillsammans tumörer.

Projektansvarig

Projektöversikt

Projektperiod:

2007-01-23 – 2007-12-31

Finansiering

Finansår , 2004, 2005, 2006, 2007

huvudman: Sven Carlsson, finansiar: VR, y2004: 540, y2005: 540, y2006: 405, y2007: ,

huvudman: Sven Carlsson, finansiar: CF, y2004: , y2005: , y2006: 300, y2007: 300,

Medverkande institutioner samt enheter nära Umeå universitet

Institutionen för medicinsk kemi samt biofysik

Forskningsområde

Biologi

Projektbeskrivning

Levande celler besitter en ständigt behov från för att ta upp ämnen ifrån ytan på grund av för att behärska fungera normalt.

Genom denna process, liksom kallas endocytos, tar cellen tillsammans hjälp från särskilda receptorer upp näringsämnen såsom sedan bryts ner samt används inom ämnesomsättningen. även dem molekyler vid ytan såsom deltar inom cellens kommunikationssystem omsätts genom endocytos till för att cellen skall ett fåtal riktig signaler. detta finns flera olika struktur till endocytos. Den viktigaste samt maximalt verksamma existerar clathrinmedierad endocytos var inåtriktade avknoppningar, s.k.

vesiklar, bildas ifrån cellmembranet tillsammans hjälp från proteinet clathrin. mot hjälp behöver detta material flera andra proteiner, bland vilka dem maximalt centrala existerar adaptor protein 2 (AP-2) samt dynamin.

I projektet studera oss den molekylära mekanismen till endocytos. Genom för att leta efter hittills okända proteiner likt deltar inom processen söker oss ytterligare specifikation angående hur endocytosen fungerar samt regleras.

oss äger funnit en protein, sorting nexin 9 (SNX9), liksom agerar enstaka betydelsefull roll på grund av regleringen från endocytosen. SNX9 bildar tillsammans tillsammans dynamin en vilande komplex inom cellsaften. då detta komplex aktiveras, genom ett hittills okänd mekanism, flyttas proteinerna mot cellmembranet var dem binds fast. Väl vid ställe nära membranet är kapabel SNX9 samt dynamin bindas ihop tillsammans med clathrin samt AP-2 på grund av för att reglera vesikelbildningen.

I fortsättningen kommer oss för att studera:

1) hur detta vilande komplexet från SNX9 samt dynamin aktiveras,

2) vilket såsom sker då SNX9 samt dynamin binds mot membranet och

3) vid vilket sätt SNX9 deltar inom avknoppningsprocessen.

Vår metodik omfattar tester på grund av för att mäta protein/protein- samt protein/lipidbindning, dock även direkt manipulering från levande celler till för att mäta betydelsen från SNX9 samt dess olika delar inom sitt rätta sammanhang.

Resultaten från dessa studier kommer för att ge värdefull resultat angående hur upptar plats ifrån cellytan regleras.

flera processer inuti cellen existerar direkt alternativt omväg beroende från händelser vid cellytan. vilket modell är kapabel nämnas rörelser, signalering, tillväxt samt programmerad celldöd. Dessa fenomen existerar intimt förknippade tillsammans endocytosen eftersom cellens svar vid signaler utifrån existerar beroende från formulering samt omsättning från receptorer på grund av dem olika faktorer såsom styr processerna.

Felaktigheter inom endocytossystemet leder mot avvikelser inom cellens beteende, vilket t.ex. existerar konstaterat inom samband tillsammans för att tumörer uppkommer.

Senast uppdaterad: 2019-09-18

Receptor

Receptor existerar inom cellbiologin enstaka sektion från cellen likt besitter mot funktion för att fånga upp samt vidarebefordra signaler (retningar) inom mot modell ett nervcells omgivning.

kvantiteten receptorer från enstaka viss typ existerar delvis ärftligt, dock påverkas även från yttre omständigheter. Receptorer binder tre stora grupper nämligen signalsubstanser, steroider samt peptider mot sig, dock detta finns även receptorer på grund av mot modell virus,[1]doftmolekyler,[2] samt sköldkörtelhormoner.

Receptorer existerar proteinmolekyler likt kunna binda enstaka mindre molekyl (ligand) samt vilket svar vid detta överföra någon struktur från meddelande mot cellens inre.

Detta förmå ske vid olika sätt, ofta genom för att stimulera produktionen från sekundära budbärarmolekyler (till modell cykliskt AMP, cAMP). Resultatet från signaleringen beror vid vilken receptortyp likt aktiveras, samt vilken ligand likt bundit. dem flesta receptorer existerar många specifika till vilken ligand dem är kapabel binda, mot modell förmå insulinreceptorn ej binda någon ytterligare ligand än just insulin.

Receptorernas handling förmå förändras mot resultat från den synaptiska plasticiteten alternativt från receptoraktivitetsmodifierande proteiner.[3]

Typer från receptorer

[redigera | redigera wikitext]

Receptorer förmå antingen artikel transmembranproteiner liksom spänner genom plasmamembranet ifrån cellytan, alternativt fria nukleära hormonreceptorer (kärnreceptorer).

Den huvudsakliga skillnaden mellan dessa numeriskt värde huvudtyper ligger inom för att transmembrana receptorer endast binder vattenlösliga ligander, medan enstaka hormonreceptor oftast binder fettlösliga steroidhormoner.

Aktiveringen från enstaka transmembran receptor skiljer sig åt mellan olika typer, dock inom regel kommer liganden för att alstra enstaka strukturförändring inom receptorn liksom fortplantar sig genom molekylen mot den intracellulära sidan.

Intracellulärt fortplantas signalen ofta via således kallade sekundära budbärare (till modell cykliskt AMP alternativt kalciumjoner, liksom inom sin tur är kapabel binda mot en kinas).

Transmembrana receptorer är kapabel indelas ytterligare inom numeriskt värde typer, jonotropiska samt metabotropiska, såsom inom sin tur förmå indelas vidare efter vilken ligand dem binder.

Jonotropiska receptorer

[redigera | redigera wikitext]

En jonotropisk receptor består dels från enstaka sektion var molekyler från enstaka speciell signalsubstans är kapabel fästa samt enstaka sektion såsom fungerar liksom enstaka kanal vilket är kapabel öppnas samt släppa in joner in inom neuronen. Dessa joner ändrar spänningsnivån inom neuronen samt vid detta sätt förmå enstaka aktionspotential startas alternativt hindras ifrån för att startas.

Exempel vid jonotropiska receptorer: subtyp (ligand)

Metabotropiska receptorer

[redigera | redigera wikitext]

En metabotropisk receptor besitter ingen kanal på grund av för att släppa in joner utan kunna påverka något som ligger nära eller är i närheten jonkanaler alternativt påverka neuronens metaboliska handling. vid identisk sätt såsom ett jonotropisk receptor påverkas från signalsubstanser vilket fäster vid den aktiveras även ett metabotropisk receptor från signalsubstanser.

nära aktivering förmå enstaka från numeriskt värde saker inträffa:

  • Ett meddelandeprotein frigörs samt fäster vid ett något som ligger nära eller är i närheten jonkanal samt öppnar alternativt stänger denna.
  • Ett meddelandeprotein frigörs samt binder mot en enzym likt då inom sin tur påverkar antingen ett något som ligger nära eller är i närheten jonkanal alternativt aktiverar DNA inom cellen liksom startar tillverkning från en protein.

G-protein-kopplade receptorer

  • Angiotensinreceptor (angiotensin)
  • Cannabinoidreceptorer: CBR1, CBR2 (cannabis, endocannabinoider)
  • Dopaminreceptorer: D1, D2A, D2B, D3, D4, D5 (dopamin)
  • GABA-receptorer: GABA-B (GABA)
  • Histaminreceptor (histamin)
  • Muskarinerga acetylkolinreceptorer (acetylkolin, muskarin)
  • Opioidreceptorer: mu, kappa (morfin, endorfin)
  • Serotoninreceptorer: (serotonin)

Cellgrupper liksom fungerar vilket receptorer

[redigera | redigera wikitext]

Ibland används även termen receptor ifall cellgrupper såsom tillsammans bildar enstaka operativ avdelning vilket äger förmågan för att reagera vid stimuli.

modell vid sådana funktionella cellgrupper existerar chemoreceptorer, osmoreceptorer, baroreceptorer dock även känselreceptorer inom huden.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]