Efterrättsrecept barnbarn

– Kärnfamiljen existerar ju relativt färsk. samt ganska känslig. beneath den allra största delen från vår evolution besitter oss människor levt inom större hushåll alternativt nära släktingar.

detta hjälper oss för att förstå varför mormor samt farmor ännu existerar sålunda viktiga, menar Caroline Uggla, såsom forskar inom demografi nära Stockholms högskola.

Caroline Uggla äger disputerat inom evolutionär antropologi inom England, en kurs vilket ej finns inom land, samt intresserar sig just till varför våra familjer ser ut vilket dem fullfölja ur en evolutionärt perspektiv.

detta handlar ifall för att förstå variationen inom mänskligt beteende bland annat genom för att analysera jägar-samlare, vars levnadssätt motsvarar hur oss förmodas äga levt beneath många utdragen tid.

– för att mormor samt farmor samt andra är kapabel vabba inom land existerar ej därför konstigt angående man ser saken tillsammans med dem glasögonen. således tar sig dessa relationer, såsom besitter funnits tillsammans inom varenda tider, formulering inom vår välfärdsstat.

När Caroline Uggla fick egna små människor började tanken växa vid för att ställa samman den undersökning vilket finns inom området tillsammans med egna erfarenheter.

för tillfället existerar denna inom färd tillsammans med för att nedteckna ett populärvetenskaplig litteratur.

Utgångspunkten existerar våra barns hjälplöshet nära födseln samt hur krävande dem existerar – beneath flera tid. dem existerar beroende beneath många längre period än andra djurarters ungar; schimpansungar matas mot modell ej efter för att dem äger slutat dia.
 Antropologer äger räknat fram för att en unge behöver 13 miljoner kalorier ifrån födseln mot 18 års ålder, oavsett samhälle.

– dem var 13 miljoner kalorierna existerar långt mer än våra förmödrar kunde samla ihop själva. Småbarnsperioden existerar ett tuff period, den besitter sannolikt ständigt handlat angående för att erhålla detta för att vandra ihop. detta existerar därför oss besitter släkt ovan skalle taget. Man behöver artikel fler än två.

Vi människor föder dessutom små människor tätt: inom jägar-samlarsamhällen tillsammans med cirka 3 års mellanrum, medan schimpanser får ungar tillsammans med 4-5 års mellanrum.

enstaka orangutang besitter inom snitt 8 tid mellan ungarna. enstaka människomamma äger alltså ofta flera små hjälplösa små människor samtidigt.

Vi människor idkar ”gemensam fostran”, berättar Caroline Uggla, detta önskar yttra oss hör mot dem däggdjursarter var andra individer än föräldrarna utför uppoffringar på grund av ungarna. andra djurarter existerar mot modell vargar, surikater samt enstaka viss sorts råttor.

I flera studier från jägar-samlarsamhällen besitter detta demonstrerat sig för att barnen äger något antropologerna kallar alloföräldrar, detta önskar yttra medhjälpare mot dem biologiska föräldrarna. detta kunna artikel upp mot 20 personer vilket regelbundet håller barnet alternativt vid annat sätt hjälper mot tillsammans detta.

Det äger dock pågått enstaka diskussion bland antropologer angående vilken roll olika släktingar mer särskilt agerar.

flera olika gammal samhällen runt angående inom världen, likt ej använder moderna preventivmedel, besitter studerats. detta denna plats existerar samhällen var barnadödligheten existerar upphöjd. beneath utdragen tidsperiod samlades information in angående dem släktingar vilket fanns runt barnen samt deras utfall vid barnens överlevnad samt ställdes samman inom enstaka massiv metastudie, Who keeps children alive?

Det visade sig för att mormor samt farmor flera gånger fanns kritisk till barnbarnens överlevnad.

– inom 70 andel från samhällena ägde mormor positiv konsekvens vid barnens överlevnad. inom hälften från samhällena ägde ett farmor inom närheten identisk konsekvens, berättar Caroline Uggla.

Redan vid 1980-talet ägde den amerikanska antropologen Kristen Hawkes börjat analysera detta sedermera välbeforskade hadzafolket inom Tanzania.

inom tidens anda intresserade denna sig till hur dem hittade att ge liv. Tvärtemot vad denna förväntade sig från den äldre generationen kunde denna notera för att mor- samt farmödrarna ej trappade ner, utan stod på grund av detta hårda arbetet för att gräva fram rötter liksom existerar enstaka betydelsefull stapelvara på grund av hadzafolket. Liksom inom flera studerade jägar-samlarsamhällen är kapabel dem hadza-flickor liksom överlever mot myndig ålder bli både 60, 70 samt 80 år.

Utifrån resultaten myntade Kristen Hawkes begreppet mormors-hypotesen till för att förklara övergångsålder samt varför kvinnor lever ett relativt massiv sektion från sina liv såsom infertila – mot skillnad ifrån våra närmaste släktingar dem stora aporna.

ett fråga liksom biologer äger brottats tillsammans med länge; detta existerar bara några valar, likt knappast existerar besläktade, liksom även besitter utvecklat klimakterium.

– Någonstans beneath vår evolution blev detta mer fördelaktigt på grund av enstaka kvinna för att förlora sin förmåga för att erhålla unge, än för att äga den kvar. dem liksom ägde den mutationen fick fler ättlingar.

Den såsom ej längre ägde egna småbarn för att ta grabb angående, kunde inom stället hjälpa sin dotter för att erhålla hennes unge för att överleva. Dessutom ökar mödradödligheten tillsammans med åldern. för att då inom stället hjälpa mot tillsammans barnbarnen liksom delar 25 andel från våra gener ger alltså mormor – samt farmor – ett evolutionär fördel, säger Caroline Uggla.

Efter denna banbrytande undersökning besitter antropologer fortsatt för att analysera sambandet mellan äldre generationer samt barnbarn inom olika samhällen.

Finska vetenskapsman besitter mot modell ur finska kyrkböcker kunnat utläsa för att unge vid 1700- samt 1800-talen, likt ägde mormor alternativt farmor inom närheten, överlevde inom högre grad samt fick fler unge då dem själva blev vuxna. Hur länge barnen ägde passage mot mormor alternativt farmor gav även påverkan. detta gällde både pojkar samt flickor. idag jobbar identisk vetenskapsman tillsammans elefanter samt äger sett goda effekter från för att äga ett mormor även till elefantungar!
 inns detta då någon skillnad vid detta såsom mormor samt farmor bidrar med?

inom en samhälle inom Oromo inom Etiopien samlade den brittiska forskaren Mhairi Gibson in uppgifter bland annat ifall vilket mormor samt farmor hjälpte mot tillsammans med. detta visade sig för att mormor utförde hårt hushållsarbete såsom för att bära ved samt dricksvatten därför för att mamman kunde fokusera vid barnet. Farmor däremot jobbade vid fältet.

– detta plats något likt gynnade farmor egen eftersom denna fick sektion från skörden.

detta gynnar dessutom farmor för att erhålla fler barnbarn. Evolutionära antropologer besitter sett för att sysslor likt farmor bidrar tillsammans med verkar göra kortare intervallen mellan barnen, medan detta mormor utför förbättrar dotterns välmående samt näringsstatus.

Vad mormor samt farmor utför varierar givetvis mellan samhällen samt individer. Ur en evolutionärt perspektiv existerar detta dock skillnad mellan mormor samt farmor, menar Caroline Uggla.

– Rent krasst existerar detta sålunda för att mormor förmå artikel hundra andel trygg vid för att barnbarnet existerar hennes. sålunda existerar detta ej till farmor. Osäkerhet vid faderskapet kunna alltså, vid gruppnivå, artikel enstaka från orsakerna mot för att mormor samt farmor agerar olika massiv roll till barnen.

I vissa jordbrukssamhällen, var enstaka kvinna ändrar bostadsort mot sin mans släkt, besitter man mot samt tillsammans sett en negativt samband mellan barnens välmående samt för att äga sin farmor nära.

detta förklaras åtminstone delvis från för att man besitter tvingats dela föda samt tillgångar.