Svenska vindruvor recept

Vägen mot en färdigt alkoholhaltig är ett fascinerande process där druvans attribut, omgivningen samt vinmakarens handlag agerar in. Följ tillsammans med oss på druvans utflykt från vinranka mot glas.

Druvans sort påverkar vinet

Olika druvsorter ger olika färg, smakupplevelse samt struktur på vinet.

Druvor äger också varierande behov när detta kommer mot väderlek, terroir samt jordsammansättning. Vinbondens omröstning för att kultivera enstaka viss druva beror därför ej bara på den vinstil likt önskas, utan också på växtplatsens förutsättningar.

Druvans anatomi

Att just druvor används för för att göra alkoholhaltig beror på för att dem besitter den perfekta balansen mellan sötningsmedel, syra, vätska samt aromer.

inom druvans skal finns färgämnen, smakämnen samt tanniner. Även inom stjälkarna samt kärnorna finns tanniner, samt kärnorna innehåller dessutom bitteroljor. Pulpan, alltså fruktköttet, består från dricksvatten, sötningsmedel samt syra. Hur många aromer, färgämnen samt tanniner vilket utvinns ur druvorna påverkas både från vinmakarens jobb samt dem omgivande villkoren  – detta likt brukar kallas terroir (länka?).

detta innefattar bland annat jordmån (länka?) samt klimat.

Druvans färg samt vinet

De allra flesta druvor, förutom några få undantag, äger ljust fruktkött. eftersom färgämnena sitter inom skalet så görs rött alkoholhaltig samt rosévin på blå druvor. dock man förmå även göra vitt alkoholhaltig på blå druvor, ifall man avlägsnar skalen före jäsning.

På gröna druvor görs oftast vitt alkoholhaltig, dock ifall skalen får lakas ur är kapabel man göra orangevin.

Grunderna mot hur alkoholhaltig görs

• Druvorna skördas, för grabb alternativt maskinellt, samt transporteras mot vineriet.

• Efter skörd tas stjälkarna försvunnen samt druvorna sorteras. inom vissa fall får stjälkarna artikel kvar för för att ge lite extra tanniner.

• Druvorna krossas alternativt pressas samt musten överförs mot en jäskar.

  Pressningen från druvor, såsom avlägsnar skalen, sker nära olika tidpunkter beroende på vilket alkoholhaltig man gör.

• Jäsningen från vinet sker genom för att jäst, antingen naturligt förekommande på druvans skal alternativt tillsatt, äter upp sockret inom musten. Sockret omvandlas mot alkohol, värme samt koldioxid.

• När jäsningen avslutats kunna vinet lagras på olika kärl enstaka period, för för att sedan buteljeras.

Hur man gör rött vin

Den stora skillnaden inom produktion från rött samt vitt alkoholhaltig handlar ifall hur man hanterar skalen.

nära rödvinstillverkning önskar man ta existera på färgämnen, aromer samt tanniner. Skalen får därför artikel kvar inom musten beneath jäsningen efter för att dem blå druvorna krossats. Jäsningen från en rött alkoholhaltig sker nära ett temperatur mellan 20-32 grader samt pågår vanligtvis mellan 5-15 dagar. Tiden för urlakningen varierar beroende på druvsort samt vilket alkoholhaltig vilket görs.

Koldioxiden vilket bildas nära jäsningen skapar bubblor såsom tar tillsammans sig skal mot ytan samt bildar en lock. Detta behöver tryckas ned (”pigeage” på franska) alternativt pumpas runt inom kärlet (”remontage”) för optimal extrahering, samt för för att undvika bakteriebildning.

Pressning samt malolaktisk jäsning

När vinet äger jäst uppenbart separeras detta från skalmassan.

Den vätska såsom rinner ut spontant kallas självavrunnet alkoholhaltig. Övriga skalrester förmå sedan pressas ytterligare. Pressvinet, vilket är mörkt samt strävt, är kapabel sedan blandas inom vinet i enlighet med önskemål. Efter alkoholjäsningen går inom regel samtliga röda viner också genom malolaktisk jäsning.

detta innebär för att äppelsyra omvandlas mot mjölksyra vilket ger enstaka rundare karaktär. Den malolaktiska jäsningen kunna sätta igång spontant dock ofta påskyndas den genom tillskott från bakteriekultur samt höjning från temperaturen. 

Lagring, upplysning samt filtrering från rött vin

Vinet lagras därefter på ståltank, ekfat, alternativt andra kärl.

Ståltankar är neutrala medan ekfat inverkar på vinets karaktär. Större tallrik ger mindre påverkan samt fatets träslag samt rostning agerar också roll. beneath lagringen evaporerar vinet samt måste toppas upp tillsammans med nytt alkoholhaltig. inom vissa fall flyttas vinet också mellan olika tallrik. Vinet förmå också klarnas samt filtreras för för att jästrester ej bör börja efterjäsa.

Röda viner bör dock ej klarnas alternativt filtreras alltför många eftersom man önskar behålla smakämnen samt färg. Vinerna buteljeras samt förvaras inom regel sedan minimalt några månader på glas innan försäljning.

Kolsyrejäsning från rödvin

En speciell teknik från rödvinstillverkning är så kallad kolsyrejäsning alternativt maceration carbonique på franska.

detta innebär för att läka druvklasar får jäsa inom stängda reflektioner tillsammans med koldioxid. inom den syrefria miljön börjar dem läka druvorna jäsa inifrån. När enstaka viss alkoholnivå uppnåtts så spricker druvorna samt släpper ut sin must. Genom för att skalen ej pressas så får man en ljust samt fruktigt alkoholhaltig.

Metoden används främst för för att producera beaujoulais noveau, en lätt rött alkoholhaltig tillsammans låga tanniner likt säljs redan några månader efter skörden. Metoden ger speciella samt fruktiga smaker vilket jordgubbe, tuggummi samt skumbanan.

Hur man gör vitt vin

Gröna druvor skördas inom regel tidigare än blå druvor då man önskar behålla enstaka hög syra samt fräschör.

Efter skörd pressas druvorna vanligtvis direkt. dock inom vissa fall, såsom för aromatiska vinsorter alternativt orangevin, får skalen artikel kvar inom musten ett tidsperiod för för att färg samt smakförmåga bör extraheras. Musten vilket är grumlig förflyttas sedan mot ståltankar där den klarnas från partiklar genom för att dem faller mot botten, alternativt genom centrifugering.

Alkoholjäsningen sker sedan spontant alternativt genom tillsatt jäst. Jäsningstemperaturen för vita viner ligger mellan 15-20 °C. nära dem högre temperaturerna bildas mer aromer samt karaktär. Jäsningen tar vanligtvis mellan 10-30 dagar. 

Lagring, klarhet samt filtrering från vitt vin

De flesta vita viner besitter endast förbindelse tillsammans ståltankar, dock vissa exklusiva vita viner både jäses samt lagras på ekfat.

enstaka sektion vita viner genomgår också malolaktisk jäsning liksom ger enstaka krämig karaktär. Vita viner filtreras samt klarnas vanligtvis. Dels för för att få en kristallklart utseende samt dels för för att säkerställa för att inga jästrester alternativt bakterier finns kvar. Ibland kylstabiliseras vinet innan buteljering.

detta innebär för att vinet kyls ner mot -4 °C så för att vinsten (vinsyra blandad tillsammans med kalium samt kalcium) fälls ut. Vinet vilar sedan ett period på kruka innan detta säljs.

Hur man gör rosévin

Roséviner får sin färg från blå druvors skal. varenda blå druvor förmå användas dock vissa druvor lämpar sig särskilt väl.

detta finns olika sätt för att göra roséviner. detta första, direktpressning, fungerar vilket vitvinstillverkning samt innebär för att blå druvor pressas direkt efter skörd. detta ger ljus färg samt lätta viner. en annat sätt är urlakning, vilket är identisk process liksom nära rödvinstillverkning fast skalen får macerera ett mindre tidsperiod.

Druvorna krossas samt pumpas sedan över inom enstaka jästank där dem får macerera tillsammans musten mellan 2-20 timmar, samt ibland längre. Temperaturen brukar ligga ner mellan 15-20 grader. Saignée är ytterligare enstaka teknik för för att göra rosévin. Då gör man en rött alkoholhaltig dock tappar från enstaka sektion från musten.

Den återstående musten blir då mer koncentrerad samt man får både en färgstarkt samt tanninrikt rött alkoholhaltig samt en rosévin på identisk gång. 

Tillsats från sulfiter inom vin

Tillsatser samt hjälpmedel kunna användas nära olika steg inom tillverkningen för för att påverka vinets standard, smakupplevelse alternativt utseende.

Detta gäller för såväl vita liksom röda samt roséviner. Sulfiter används för för att undvika oxidering samt minska bakterietillväxt. dem är kapabel exempelvis tillsättas när druvorna transporteras, när musten förflyttas alternativt före buteljering. Naturvinmakare minimerar användningen från sulfiter samt när dem används är detta inom många små mängder noggrann innan buteljering.

Sulfiter tillsätts inom högre mängd inom vita än inom röda viner, eftersom gröna druvor äger färre naturliga antioxidanter. 

Andra tillsatser samt hjälpämnen inom vin

Vid upplysning från alkoholhaltig används ofta ämnen likt bentonit, äggvita alternativt gelatin. dem räknas ej likt tillsatser eftersom många små mängder från ämnena blir kvar inom vinet.

Vita viner klarnas allmänt mer än röda viner. för att tillsätta sötningsmedel för för att göra en alkoholhaltig sötare är ej tillåtet inom EU. Däremot är detta tillåtet för att tillsätta sötningsmedel före alternativt beneath jäsningen tillsammans med syftet för att nå enstaka viss alkoholhalt. detta kallas chaptalisering samt är främst tillåtet inom kallare klimat.

för att beneath vintillverkningen tillsätta druvmust för för att justera alkoholhalten är tillåtet inom många länder. inom vissa varma länder är detta tillåtet för att tillsätta vinsyra för för att få balans, detta kallas acidifiering. Man förmå också tillsätta tanniner inom alkoholhaltig för för att göra färgen mer stadig samt sorbinsyra för för att förhindra efterjäsning.

Recept med druvor